Har en gammal andaktsbok som heter så, gissar att den är från förra sekelskiftet någon gång. Boken gör sannerligen skäl för sitt namn, det är sällan jag läser den utan att få något till livs. Har den alltid liggandes framme och bläddrar upp dagens datum lite nu och då. Där finns ett djup, och en skärpa som gör att sidorna är fulla av liv trots alla år de har på nacken. Jag tror att jag uppskattar texterna mest för att författarinnan inte väjer för kamp, lidande och nöd, utan visar på en väg att vandra mitt i sådana omständigheter.
"Han vet, vartill det ska tjäna, just det som bekymrar dig nu, och omsorgen bär han allena, o säg, varför ängslas då du?
Han vet, vartill det ska tjäna, det där och det där och det där! Så vila med tröst vid det ena: han vet, vad av nöden mig är.
Han vet vartill det ska tjäna, som nu syns planlöst för dig. Han vet ju att feja och rena det guld han bereder åt sig.
Han vet vartill det ska tjäna, ditt hemliga tryckande tvång. Så lita på honom allena, du får det ock veta en gång."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar