Senaste nytt

Onsdag eftermiddag var vi forst till ett stort shoppingcenter fullt av tyger och indiska klader, med mangder av avdelningar. Vi for dit i grupp med overfull lokalbuss dar man fick halla sig i taket! Tidigare har vi till och med sett folk hanga pa utsidan och halla fast sig i bussen. Efter en stund tappade jag bort resten av ganget sa jag fick ga runt sjalv. De andra hade gatt ut och tittat i alla de sma gatuaffarer som finns lite overallt, och jag insag det, men ville inte ut ensam. Jag vet inte om det bara var for att jag var sjalv som jag la marke till det, men oj vad jag blev uttittad! Inte nagra andra an Indier sa langt ogat kunde na och dessutom var jag kladd i vasterlandska klder (om an tackande knan och axlar enligt gallande dresscode). Nu vet jag hur det kanns att vara udda och sticka ut...

Sedan besokte vi rockfort temple som ligger pa en hojd mitt i Trichy eller Tiruchirappalli som stan egentligen heter. Pa vag upp for trapporna i stenbyggnaderna rakade vi pa olika djur; en stackars vacker elefant som stod fastkedjad i ett utrymme for att ge valsignelser, fladdermoss i taket (som forstas fick en skvattradd Sara att skrika av overraskning) och en apa som hoppade pa klipporna. Min kamera hade slut batteri, just lage for det... Utsikten uppifran var hisnande, vi befann oss ratt hogt upp och sag langt, det var lite brant och jag kande svindeln i magen. Solnedgangen var sa vacker, en blodrod sol som skonk i ett hav av dis pa himlen! Alla religiosa hinduistiska figurer fick det dock att krypa lite i mig. Inte bara for att de ar avgudabilder, jag kan ofta kanna sa aven infor bilder pa Jesus for att de ar sa forskonade, sentimentala och sagoaktiga. Det var circa 400 trappsteg, nar vi kom ner sa darrade benen av anstrangningen. Har ju inte tranat nat pa ett tag nu, sa jag kande av det en hel dag efterat!

I forrgar hade vi en forelasning med en professor G. Bala som handlade om self-effectiveness. Jag hade lite svart att satta fingret pa amnets innebord, men definitionen ar ungefar att upptacka och lara kanna sig sjalv for att utvecklas. Han hade mycket klokt att komma med. Under forsta sessionen fick vi svara pa vilket engelskt ord vi tyckte mest om, 3 bra och 3 daliga saker med oss sjalva, samt vad som kommer ha hant med oss till ar 2015. Alla fick ga fram och redovisa en av dessa saker. Andra sessionen blev vi indelade i 3 grupper dar vi skulle gora ett alfabet med nyckelord for selfeffectiveness att lasa upp och jamfora. Nar nagon gett ett extra bra svar skulle vi appladera, ibland pa hans inradan. Anda sa han att det inte fanns ratta och felaktiga svar ;)

Nagra tankvarda ord som professorn namnde under det att han satt bredvid och kommenterade vara svar pa uppgifterna:

Yesterday is history, tomorrow is a mystery.
Yesterday is dead, tomorrow is unborn.

Voice is the index of the soul,
face is the index of the mind.

My freedom ends at the tip of another persons nose.

Act locally, think globally!


Jag funderar pa att skriva essan om familj och aktenskap, blev ordentligt intresserad efter att jag, Malin, Linda & Anette satt ner med Sankari tva timmar och hon berattade om just detta. Har fatt hora lite grundlaggande om hur det fungerar med arrangerade aktenskap, skilsmassa, sexualitet, familj och kastsystem. Skulle garna fordjupa mig i det, annars vill jag nog skriva om nagot som har med religion att gora.

Har sett hakkors lite har och var. Upprorande kan tyckas, men har ar det ju en symbol for solen som funnits langt innan nazisterna anvande den som sin symbol. Ett ypperligt exempel pa hur en del saker inte har med ratt och fel att gora, utan ar beroende av kontext och sammanhang.

Igar var vi pa spastic children society, ett boende for barn med cp-skador. De visade oss vilka redskap som fanns att trana dem med, vi gick runt i klassrum med lite aldre barn som vinkade glatt och fick till sist se mammorna trana formagorna (bade mentala och fysiska) med sina mindre barn. Trots att standarden inte ar vad vi skulle kalla god sa kandes det anda hogst professionellt.

Idag har det varit sightseeingrunda. Forst ut var en lokal marknad med frukt och gronsaker i san mangd att jag nog aldrig ser sa mycket pa en gang igen!

Vidare var vi pa en kyrkogard med liiite annat forfarande an hemma. Har brandes kroppar i rad pa stenbaddar under plattak, dock inte nar vi var med. Tack och lov for det sager jag, hade nog luktat hemskt. Gravarna var det inte sa mycket om, de rikare doda hade fatt fargglada cementblock pa sina gravar och de fattigare hade en omsorgsfullt tillslatad och dekorerad jordhog med ett litet lykthus. Jag skulle ta kort pa tva sota killingar, nar jag fick syn pa vad som lag bredvid...ett kranium! Nar en av mannen dar sag att vi reagerade och tog fram kamerorna log han och gick och hamtade en hog med ben, troligen var det overarmsben, larben och/eller skenben. Lite makabert. Jag minns nar det har var pa tapeten i Sverige (kistor som krossas med gravskopa fore de begravs), ratt lindrigt i jamforelse med att de doda har gravs upp efter 2 manader for att nya ska fa plats.

Pa vag vidare sag vi lastbilsflak med halvdoda kor pa, och sen annu ett med halvdoda grisar. Djurplageri forstas, och nog reagerade vi alltid. Dock tycker jag det manskliga lidandet ar mycket varre...Farden gick till en bro over den uttorkade flodbanken dar manniskor tvattade klader i det lilla vatten som fanns kvar. Inte sarskilt rent egentligen, men man tager vad man haver. Plaggen hangde pa streck och lyste med sina glada farger! Da det ar regnperiod fylls floden med vatten igen.

Vi besokte aven asiens nast storst hindutempel, ranganathaswami. Jag var lite fascinerad av allt exotiskt och spannande dar, men mest var jag beklamd over alla statyer som folk vordade och bad till. Stumma, dova, blinda och absolut livlosa gudar. Och all kommers sen! Vi betalade for att ga in och bade utanfor och inne i templet var det fullt av forsaljare som ville kranga krimskrams. Utifran det kunde jag latt visualisera Jesu ilska i templet (Mark 11:15-17)

De kom till Jerusalem, och han gick till templet. Där drev han ut dem som sålde och köpte. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, och han lät ingen bära något med sig över tempelplatsen. Han undervisade dem och sade: "Står det inte skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk? Men ni har gjort det till ett rövarnäste.

Det satt aven tiggare har och var, pa ett stalle flera stycken pa rad. Jag tycker det ar jobbigt att se dem; ga forbi, ignorera, sluta hjartat och forharda sig. Evangeliernas tiggare kommer till liv, det har samhallet ar sa mycket mer likt bibelns varld an Sverige nagonsin.

Vi hors igen pa nagra dar :)