Trekkinghelg

Helgen som gick var halften av gruppen pa trekking tillsammans med ett gang Indier i blandade aldrar fran Trichy trekkingclub.

For det forsta var jag forsenad till avfarden med minibuss, hade stannat pa internetcafeet val lange och nar jag skulle ta bussen drojde den 40 minuter. Tack och lov hade jag varit forutseende och packat i forvag. Vi akte nagra timmar och spenderade natten pa ett hotell med hyfsad standard bortsett fran en sunkig toa. Kvallsmaten var minst sagt lustig; soppa i sma pasar, brod i tidningspapper och bananblad ocksa annu mer brod. Kolhydratkosten hade bara borjat, visade det sig.

Upp i ottan for vidare fard i gramulet vader. Kan nastan aldrig sova da jag ar pa resande fot sa jag tittade pa landskapet som susade forbi med vackert blanande berg som tornade upp mot horisonten. Solen kom fram lagom till dess att vi anlande till startpunkten. Det tog sin lilla tid innan vi kom igang, forst var det frukost pa staende fot och sen sa tog indierna vaaaldigt gott om tid pa sig. Man bor inte bli forvanad om det drar ut en timma over utsatt tid.

Naturen pa vag upp var mycket vacker, bortsett fran diverse forpackningar och trasiga skor som lag slangt overallt langs med stigen. Tempen lag kring 35 och forst hade vi lite disig sol. Svettigt forstas, men anda behagligt med tanke pa att det hade regnat under natten. Det hade kunnat vara bra mycket varmare. Tankte att de som inte foljde verkligen missade en upplevelse! Till en borjan gick vi pa led i grupp efter backiga stigar, men efterhand drog nagra ifran och gick fortare. Det var hyfsat jobbigt i etapper da stigningen blev brantare och vi fick klattra lite i stenig terrang. Har och var dok det upp apor; mammor med ungar om halsen, stora och sma ocksa en riktigt maffig en som reagerade pa kamerablixten och borjade frasa at oss. Det borjade regna och i takt med att jag blev allt blotare borjade jag tappa modet, det var inte sa kul langre.

Blev besviken da vi kom fram och platsen dar vi skulle overnatta lag i en dal, jag hade ju klattrat for att komma upp pa en topp! Annu mer uppgiven blev jag nar jag sag hur vi skulle sova; i en enkel ladugardsliknande betongbyggnad pa halmmattor. Regnet oste ner utomhus och att bli torr igen var det bara att ge upp, vi fick finna oss i att sitta och kura svettiga och blota trots att vi bytt om. Jag borjade tycka att de som stannat "hemma" gjort ett bra val, suktade efter vad som framstod som rena rama lyxen motfor dessa forhallanden. Allra ackligast var toan med blott betonggolv, en sits du inte vill sitta pa i forsta taget och sma vanner som maskar och spindlar. Det var anda komiskt, jag och Fanny satt och skrattade at situationen! Efter ett tag kunde jag till och med tycka att det var lite mysigt, att fa chips och choklad hojde humoret avsevart. Vi yngre lekte diverse enkla lekar tillsammans, sant som charader och simon says.

Nar vi skulle sova fortsatte indierna att surra, prata, skratta, pladdra...ja, alla synonymer du kommer pa. Anette sa i halvt sarkastisk ton "good night everybody". Varje svensk fattar det underforstadda: var tysta och sov. Inget hande, sa hon forsokte en gang till och efter ytterligare nagra minuter tog Sofia vid och sa samma sak. Antingen brydde dom sig inte eller sa ar dom inte sa finkansliga som vi, sa jag sa "that means that we want silence!".

Natten var det varsta med trippen. Jag hade klatt pa mig mig allt jag hade som var torrt, en sjal, dubbelt lager upptill, 3/4-byxor och shorts fastsatta med sockar for att tacka glipan som var pa benen! Vi svenskar som var med tog varsin extra halmmatta och la over oss for att halla lite kroppsvarme kvar. Vaknade nog varannan timma av att jag fros, lag obekvamt eller horde ljud som hundar i slagsmal, hogljudda timmerstocks-snarkningar och nagra som gick ute och bad "arrogara". Drog en lattnadens suck nar morgonen val kom. Indierna skrattade at oss och undrade om vi verkligen var svenskar som var sa frusna!

Det tog nog 2 timmar innan vi var redo att ga, som sagt behover indierna extra marginal och lite till. Till och med jag som i Sverige ar en tidsoptimist tycker att detta blir segt och ineffektivt. Ledaren hade sagt att vi skulle vara tysta pa vagen upp mot toppen for att ha chans att se djur, men det var ett hopplost projekt att fa det tyst ens en minut trots att vi sa till upprepade ganger. Forst var stigen lerig och snarig, men ju hogre vi kom desto mer gras och stenig terrang.

Forsta hallpunkten var en klipphylla dar utsikten var magnifik, nu fick jag se det jag suktade efter dagen innan! Dar fanns en smal, trang gang som ledde in till en bonegrotta i vaggen som vissa modiga gav sig in i. Forst tankte jag lata bli eftersom jag far lite klaustrofobi, men jag vart for nyfiken for att lata bli sa jag utmanade radslan. Det var lite marginal att rora sig pa till en borjan, sen vidgade sig gangen och i grottan rymdes nagra stycken. Den sag inte mycket ut for varlden, en ficka med lite hinduprydnader langst in. Nar jag kom ut igen efter att ha alat, krypit och kravlat, hade dimman lagt sig over dalen som mjolk. Nar jag gatt nastan till toppen kom solen och skingrade dimman magiskt. Stannade och tittade i forundran, nynnandes pa "o store Gud, nar jag den varld beskadar, som du har skapat med ditt allmaktsord..."

Pa nervagen stannade vi vid en sten for fika och vila. Santhanam drog igang nagra historier, men vi ville garna njuta av tystnaden och utsikten sa vi sa till. Jo, jag gillar ju ocksa tystnad sa han da, och bevisade det pa nervagen genom att prata konstant utan uppehall med 2 indier! Delar av nerfarden var det ljus och solig gronskande sagoskog. Vi rastade i skjulet, solade, packade, at och sedan borjade vi studenter den fortsatta vagen ner i forvag. Jag hamnade sist i ledet for att jag gick och sag mig omkring i lugn ro, tyckte inte det var nan ide att stressa. Sa kom ocksa Sofia och Anette ner en hel timma fore vi andra 5. Benen borjade kannas som spagetti vid det har laget och sista biten tycktes vara andlost lang. Det kan man aven saga om vantan pa att fa fara hemat som tog dryga tva timmar, delvis berodde det pa att en kvinna hade skadat sig. Vi stannade pa en restaurang och at brod, brod och brod i olika skepnader med diverse tillbehor. Trots att ac:n funkade sa bra att vi fros, luktade minibussen omkladningsrum for hockeykillar nar vi kom ut igen! Gissa hur skont det var att fa komma duscha och sova i ett varmt rum efter helgens strapatser?! Man kan behova bli skitig for att uppskatta att vara ren, behova frysa for att gilla varmen och bo enkelt for att inse hur bra man egentligen har det.